Aller au contenu

Galoés

Cha vient éd Wikipedia
Galoés
''Cymraeg''
Poéis Roéyôme-Uni,
Argintine
Région * Poaiyis d'Gales
Nompe eud'locuteus pu d' 720 000
Langue offichièle Poaiyis d'Gales
Code deul lingue {{{code}}}
famille brittonike / galoés
typologie VSO, Langue flexionnelle, Langue accusative, langue à accent d'intensité
Égzimpe
Hen Ferchetan (Cynwrig Singers)

Ch' galoés ch'est eune langue du groupe kéltike insulaire deul famille des langues indo-uropéyènes, proche du cornike et pi du berton ( branke dite brittonike des langues keltikes). Al est pérlè princhipalemint dins ch' Poaiyis d'Gales.

In 1942, ech Welsh Court Act permet ed plaider in galoés dins chés cours dé justice. In 1967, ech Welsh Language Act autorise ech galoés dins l'aménistrachon. In 1993, un nouviau Welsh Language Act place l' inglés pi ch' galoés à égalitè dins ch' secteu public.

Eune radio in galoés, l' BBC Cymru, égziste édpis 1977 et pi èl télévision in galoés S4C est foaite in 1982.

In 1990, l'étude du galoés est obligatoire dins toutes chés écoles dousqu'à 14 ans (achteure ch'est dousqu'à 16 ans).

Erthygl 1 = Genir pawb yn rhydd ac yn gydradd â'i gilydd mewn urddas a hawliau. Fe'u cynysgaeddir â rheswm a chydwybod, a dylai pawb ymddwyn y naill at y llall mewn ysbryd cymodlon.
(Preume artike: Ches honmes pi ches fanmes is vient't tertous au monne libe, aveuc ches minmes drots pi l'minme dingnité.Leu raison pi leu conscienche is font qu'is font qu'is ont l'dévoér dé s'conduire inter eus conme des frères.)

Pourchintage d' galofones pèr district dins ch' Poaiyis d'Gales (2011)
Rhos Male Choir


sensgaloéscorniquebertonirlindéssensgaloéscorniquebertonirlindés
tiètepenpennpennceannheutuchelugheluheluasal « noble »
moaisonchititeachbosiseliselizelíseal
fiumabmabmabmacgrandmawrmeurmeurmór
frèrebrawdbroderbreurbráthairtiotbach, bychanbian, byghanbihanbeag
sœurchwaerhwor, hwoerc'hoarsiúrblankgwyngwynngwennfionn « blond »
honme, parsonnedyndendenduinenoérdudududubh
bértcherbugailbugelbugel « infant »buachaill « garçon »vivantbywbewbevbeo
kiencikikimortmarwmarowmarvmarbh
étéhafhavhañvsamhradhlargellydanledanledanleathan
hivergaeafgwav, gwoavgoañvgeimhreadhviuhenhen « ancien »hen « ancien »sean
futântantantinejonneieuanc, ifancyowankyaouankóg
ferhaearnhornhouarniarannnouviaunewyddnowydhneveznua
feuledalendelendeliennduilleintindeclywedklewesklevoutcluin
mérmôrmormormuirnagenawfneuvneuñvsnámh
rivièreafonavonaven (vieilli)abhainncantercanukanakanañ, kaniñcan
man « liu » + cadw « warder » + troliau « cariots » = « dépôt d'chés cariots »

Hymne : Hen Wlad Fy Nhadau

[éditer | modifier ech wikicode]

Hen Wlad Fy Nhadau o tè composé in Janvié 1856 pèr James James aveuc un teske foait pèr sin père Evan James.

Hen Wlad fy Nhadau (musike)
Hen Wlad fy Nhadau Choirs (30 s.)
Hen Wlad fy Nhadau canté pèr Madge Breese (prumier inrégistrémint pèr Gramophone Company in langue galoése - 1899) (1 min 16)


Mae hen wlad fy nhadau yn annwyl i mi,
Gwlad beirdd a chantorion, enwogion o fri;
Ei gwrol ryfelwyr, gwladgarwyr tra mâd,
Tros ryddid gollasant eu gwaed.
(Chorus:)
Gwlad, Gwlad, pleidiol wyf i'm gwlad,
Tra môr yn fur i'r bur hoff bau,
O bydded i'r heniaith barhau.
ch'groupe galoés Fernhill
  • Suo Gân
    (Susan Bullock dins Darlun Fy Mam) - (30 s.)
    -
    Dyma'r dydd y ganed Iesu Llanrwst (3 min 28)